toggle menu

STURES

FANTASTISKA FASADER

ARTIKEL

Fasaden på en byggnad har många funktioner. Den ska vara vacker och passa in i sin omgivning på samma gång som den ska skydda mot väder och vind. Stora krav ställs därför på design, material och byggteknik, och det är viktigt att tänka på att fasaden ska överleva många år med enklare skötsel under tiden.

Hur fasader faktiskt ser ut skiljer sig kraftig från olika tidsepoker. Då de ofta är kronan på verket på många byggnader, läggs det ner mycket tid och pengar på slutfinishen. Den som ritat fasaden är mån om att den kännetecknar tidsandan på ett tydligt sätt.

 

Kvarteret Sperlingens backe, där bland annat Sturegallerian ligger, är uppbyggt av många olika byggnader från olika tidsepoker. Den form som vi ser kvarteret i idag är lite av ett lapptäcke, där man har byggt, renoverat, rivit och byggt nytt i flera etapper sedan 1800-talets mitt. Länge var all bebyggelse av trä, men vid 1870-talet hade ett antal bostadshus i sten byggts längst Grev Turegatan. 1885 invigdes Sturebadet som än idag är en central del i kvarteret. Den imponerande fasad som idag är ingång till nattklubben Sturecompagniet inspirerades av det venetianska palatset Ca’ Vendramin Calergi, och tanken var att man inte skulle se att det var en badanstalt som gömde sig bakom den bostadshusliknande fasaden. 

 

Under 1930-talet stundar nya tider för kvarteret. Funktionalismen tågar in och bryter den tidigare erans arkitektoniska tänkande. Rivningar, nybyggnation och avhyvlade fasader blir resultatet. Det hela börjar i hörnet Birger Jarlsgatan – Biblioteksgatan, där den första renodlade kontorsfastigheten byggs. Arkitekturen var avskalat enkel men påkostad i sitt utförande med fasader i vit marmor och fönster i teak.

 

På samma gång skedde rivningar av två äldre bostadsfastigheter precis intill. Det skapade utrymme för Ostermans bilfirma som kunde expandera inåt i kvarteret där man byggde sex våningar med hallar, verkstäder och lager. Interiören gjordes i grön kolmårdsmarmor vilket gav upphov till namnet Ostermans Marmorhallar, något som lever kvar än idag.

 

Under 1930-talet förändras också många existerande fasader. Bångska palatset genomgick en total ombyggnad så att fasaden ska passa ur en ”utseendesynpunkt” enligt arkitekten som är ansvarig för ändringarna. På 50-talet sker ytterligare avskalningar av fasaderna runt Stureplan, bland annat för att den tidens så omtyckta neonskyltar enklare skulle kunna sättas upp.

 

När vi nu påbörjar en omfattande förändring av Sturekvarteret är just vad som ska hända med fasaderna en väldigt viktig fråga. Vår intention är att vårda alla de vackra fasader som finns runt omkring kvarteret – hela 9 av 10 fasader kommer att vara kvar i sin nuvarande form, och många av dem kommer att renoveras och fräschas upp.