Hur tar man hand om ett kvarter?


Dra i modellen för att utforska kvarteret.
Kontakta oss
Close

Kvarterets utformning

  |   1630

Sturekvarteret heter egentligen kvarteret Sperlingens Backe. Kvarteret ligger mellan Östermalm och Norrmalm. Stadsdelarnas olikheter förklarar Sturekvarterets avvikande storlek och form. Det första rutnät som indikerar kvarteret, lades redan 1630. Då rann ett vattendrag som kallades för Rännilen ungefär där Birger Jarlsgatan går fram idag. Det omöjliggjorde ett regelrätt rutnät och därför ser kvarteret ut som en tårtbit idag. 

Lindhagensplanen

  |   Slutet av 1800-talet

En ny stadsplan för Stockholm presenterades. Den föreslog Kungsgatan, som då inte fanns, och att denna gata skulle gå igenom nuvarande Sturekvarteret. Kungsgatan anlades men den fick stanna vid Stureplan. Detta ökar blickfånget på kvarteret som kommersiellt centrum och kontor och verksamheter byggs in i kvarteret. Beslutet kan också förklara Stureplans innebörd i stadsrummet och de senare neonskyltarna i mitten av 1900-talet. 

Sturebadet anläggs

  |   1885

Carl Curman, en framstående läkare och balneolog introducerade och propagerade energiskt för badandet som hälsosam medicinsk behandlingsmetod. Han skapade Sturebadet i kvarteret. Anläggningens arkitektur inspirerades av venetianska palats Med sina glasade tak kom badet att stå för en högklassig badmiljö under nästan ett helt sekel och var en viktig mötesplats för kulturpersonligheter som Ellen Key och Viktor Rydberg. Badets ursprungliga bevarade entré är idag Sturecompagniet på Sturegatan 4.

Freys hyrverk

Freys hyrverk   |   1896

Den idag undanskuffade men mycket vackra byggnaden Freys hyrverk byggdes vid sekelskiftet. Det var då ett tekniskt under. Byggnaden hade mekaniska hissar för att kunna husera droskor, vagnar och hästar. När bilarna ökade i popularitet försvann snart hästarna från Grev Turegatan men företaget Freys hyrverk är idag Sveriges äldsta limousine-tjänst. Freys läge och verksamhet inuti kvarteret krävde att en gata vek in bland byggnaderna – där ligger idag Tures.

Ostermans bilhallar

  |   1950-tal

I mitten av 1900-talet omformades ett bostadspalats innergård Birger Jarlsgatan 18, till imponerande marmorhallar. Det var Ostermans bilhallar. Där visades de mest exklusiva bilmodellerna i en fantastisk miljö. Verksamheten expanderade snabbt genom kvarteret och hörde ihop med det garage som än idag mynnar ut mot Grev Turegatan. Marmorhallarna har senare använts bland annat för rullskridskoåkning, utställningslokal och Systembolaget. 

Stureplans neonskyltar

  |   1950

Mot mitten av 1900-talet var Stureplan, och framförallt Bångska palatsets fasad som möter dig från Kungsgatan, Sveriges mest attraktiva reklamplats. Byggnaderna kring Stureplan var praktiskt taget tapetserade med reklamskyltar av neon. Nu finns det inte längre några neonskyltar kvar på Stureplan men fasaderna är fortfarande avskrapade och man kan fortfarande se elskåp och gripklor som höll upp neonrören. 

Sturebadet brinner

Sturebadet   |   1985

Den 30 maj 1985 inträffade en katastrof i Sturebadets historia. Sturebadet  stod i brand och stora delar av badet förstördes. När nyheten om branden spred sig var sorgen stor bland stockholmarna. En badepok riskerade att gå i graven. Ägarna, Stockholms Badhus och Skandia, bestämde sig dock för att bygga upp badet igen. Det nya Sturebadet var en förut-sättning för att shoppingcentret Sturegallerian skulle bli verklighet. Några ritningar fanns tyvärr inte att tillgå men av en lycklig slump hade Stockholms Badhus gjort en fotodokumentation av badet några veckor före branden.

Plansamråd

Sturekvarteret   |   2017 Q2

När Stadsbyggnadskontoret och fastighetsägaren har jobbat fram ett detaljplaneförslag man är nöjda med påbörjas ett plansamråd. Detta är den andra hållpunkten i ett utökat planförfarande då projektets intressenter har möjligheter att granska utvecklingen och komma med synpunkter.

För Stureprojektet hölls plansamrådet i maj 2017 och sträckte sig över sommaren.

Återremiss

  |   2017 Q4

Efter plansamrådet togs beslut i stadsbyggnadsnämnden att återremittera projektet till stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret har då som uppgift att se över projektet utifrån nämndens frågeställningar.

Från fastighetsägarens håll kan man endast avvakta processen och använda tiden till att undersöka eventuella förbättringar till förslaget. Där ligger fokus på följande områden:

Hur vi kan minska rivningar ytterligare utan att göra avkall på vår och stadens vision för kvarteret.

Hur kan genomförandet göras på bästa sätt för att minimera störningar och byggtid.

Fördjupning i restaureringsarbetet av kvarterets historiska fasader. Bångska palatsets fasad mot Kungsgatan ges extra uppmärksamhet.