Arkitektur

Sturebadet, Bångska palatset och Marmorhallarna är bara tre av Sturekvarerets mest omtalade hus. Men Stureplan är mer än bara vackra byggnader, det är framför allt en plats att besöka och trivas på. Hur vi skapar det med god arkitektur berättar vi här.

Den utsmyckade fasaden som blev ett mästerverk

Bångska palatsets fasad förstördes under 50-talet på grund av reklamskyltar

Med tretton fristående skulpturer och med pelare som utsmyckade fönsterkarmarna liknade Bångska palatset länge ett slott. Skulpturerna som skapades av Carl Johan Dyfverman påminde om en sagoberättelse då de föreställde både mänskliga gestalter och djur. En del skulpturer skulle representera de fyra årstiderna medan andra symboliserade vakthundar likt slottens lejon. Med en fasad som pryddes av lister och ornament ansågs palatset vara ett mästerverk.

Bångska palatsets fasad förstördes under 50-talet på grund av reklamskyltar

När bilarna bromsade in på Stureplan

Den magnifika passagen på Birger Jarlsgatan var en gång i tiden en utställningslokal och hade namnet Ostermans marmorhallar. Byggnaden gjordes i jugendstil och hade en storslagen utformning i två våningsplan. Räfflade rundpelare och räcken fanns i hallen och stora delar av interiören var täckt i grön kolmårdsmarmor. Golvet var belagt med marmorplattor i två färger och det var delen med denna stil som gav inspiration till namnet marmorhallarna. Marmorhallarna blev senare en rullskridskobana och därmed en plats för nöje, idag är det en öppen passage och det historiska marmorgolvet finns fortfarande kvar.

Granitbyggnaden som präglat Sturekvarteret

Idén med Freys hyrverk vara att uppföra ett hästpalats

En byggnad som har präglat Sturekvarteret i många år är den där det praktfulla Freys hyrverk i många år låg. I hyrverket skapades det passager och en glasad entré som släppte in ljus och gjorde det möjligt att transportera gods. Hissar byggdes för hästar och man gjorde plats för stora utrymmen. Byggnaden hade en ovanlig funktionalitet med ett stall på en våning och strukturellt tunga murade delar. Med sin unika historia och arkitektur har Freys hyrverk fått en plats i det välkända kvarteret och har det än idag.

Idén med Freys hyrverk vara att uppföra ett hästpalats

Så blev Svampen en mötesplats

Svampen invigdes i november 1937 och är ursprungligen ett regnskydd ritat av arkitekten Holger Blom. Den enkla men djärva betongkonstruktionen med en höjd på 3,3 meter fungerade under många år som kiosk och mötesplats. 1967 skedde högertrafik-omläggningen och svampen blev en öde ö mitt bland Stureplans bilfiler. Konstruktionen tog skada och när trafiken skulle läggas om igen 1988 revs den och togs bort. Detta skapade starka reaktioner hos stadsborna och därför byggdes en kopia av den gamla svampen som invigdes i oktober 1989. Än idag är det en naturlig mötesplats mitt i city.med denna stil som gav inspiration till namnet marmorhallarna. Marmorhallarna blev senare en rullskridskobana och därmed en plats för nöje, idag är det en öppen passage och det historiska marmorgolvet finns fortfarande kvar.

Ett guldförgyllt slott i centrum

Kungliga Dramatiska Teatern utsmyckades med med både masker, skulpturer och kolonnreliefer.

Vid 1900-talets början ritade arkitekten Fredrik Liljekvist det som idag kallas Dramaten. Han tog inspiration från samtida arkitektur, teaterbyggnader samt nordisk natur och form. Fasaden har en tydlig jugendstil och är gjord i Ekebergsmarmor. Mycket av utsmyckningen i form av masker och skulpturer är skapade av den berömda konstnären Carl Milles. Interiört har teatern ett exklusivt terazzogolv och en foajé som även den är klädd i marmor. Under senare år har fler detaljer tillkommit, däribland en lyktstolpe som är förgylld i guld. Med de exklusiva materialen som finns både interiört och exteriört går det onekligen att gå miste om denna slottlika teater.

Kungliga Dramatiska Teatern utsmyckades med med både masker, skulpturer och kolonnreliefer.

Byggnaderna vi bevarar och återskapar

Bångska palatset

Marmorhallarna

Freys hyrverk

Grev Turegatan

Det 28 meter svävande glastaket

Planeringen av Sturekvarterets modernisering pågår och en viktig del i den framtida byggnationen är det parametriska glastaket som kommer att släppa in ljus i gallerian.

För att lyckas med den komplexa takkonstruktionen har takets unika struktur optimerats och parametrisk design har använts. Glastaket kommer därmed att få en innovativ och estetiskt tilltalande utformning. – Parametrisk design har inneburit en smidig designprocess där takets unika struktur har kunnat optimerats, säger Steven Peterson, arkitekt på Sweco.

Glastaket över marmorhallarna har blivit en del av kärnan i projektet och den övergripande visionen har varit att fånga känslan av inkludering då konstruktionen kommer att påverka ljusinsläppet och verksamheter runt omkring vilket på så vis kan tilltala fler personer. En viktig aspekt som tagits hänsyn till är däremot att bevara den befintliga byggnadens historia för att inte glastaket ska bli för dominerande, den parametriska designen har bidragit till denna förutsättning.

Med en tunn triangulär profil och en böljande form kommer glastaket ovanför marmorhallarna upplevas som att det svävar. Det befintliga taket i plast tas därmed bort och ersätts med glastaket som dessutom kommer att installeras två våningar upp.

Glastaket ger ljus och rymd till människorna i kvarteret.

Mustiga kulörer möter naturens toner

Färgerna som har tagits fram i samband med ombyggnationen av Sturekvarterets utgår från att bevara de traditionella tonerna och kommer att domineras av jordiga toner, natursten och tegel. Vad gäller fasaderna mot Stureplan så är det de ljusa färgtonerna som kommer att framhävas. För att framhäva det kraftfulla och starkare färgerna så kommer Humlegårdsgatan och Grev Turegatan präglas av gult, rött och blågrönt.

Färgsättning för nya Sturekvarteret