Hon gav Stureprojektet liv

Charlotta Rosén har varit kärnan i Stureprojektet sedan starten 2012. Här berättar hon om rollen som projektledare – och hur vi gick från idé till färdig vision.

Foto: Ulf Hinds

Hej Lotta, Kan du berätta lite om din roll i Stureprojektet?
Jag ledde Stureprojektet från 2012 till 2020 vilket var under planeringsskedet då designen och detaljplanen förhandlades fram med staden. Det arbetet började med att formulera en solid vision och en lönsam affärsplan. Förutom denna design- och planprocess översåg jag också alla teknikkonsulter, stödprocesser i form av kommunikation och konceptutveckling – alltså innehållet kontor, handel, nöje och boende. Jag var också talesperson vilket var en stor del av arbetet under åren då projektet var väldigt uppmärksammat i media.

Hur gick det till när ni skulle sätta i gång arbetet med Sturekvarteret?
TAM fick uppdraget i konkurrens med flera andra utvecklare och rådgivare. Fastighetsägaren hade sedan tidigare tagit fram skisser tillsammans med några av Sveriges största arkitektkontor men kände sig inte övertygade om att de var på rätt väg. Dagen för presentationen var vi alla nervösa för vi hade tagit fram en annorlunda presentation – som visade hur vi tänker kring platsutveckling i stället för att presentera en färdig hypotes.

Vi pratade Stures roll i staden, om människorna och om platsens potential med sin historiska anknytning. Den amerikanska chefen sa: I had lost hope about Sweden but this is brilliant”. Vi fick uppdraget på sittande möte – sen gick vi ut och firade!

Vad var visionen med projektet? 
Vi arbetade med visionen ett halvår innan vi började utforma de stora dragen i projektet. Det var oerhört viktigt för ägaren att ha en stark idé som visade respekt för Stockholm och platsen. På så sätt inledde vi ett nära, inte alltid enkelt, samarbete med staden som resulterade i den detaljplan som nu ligger till grund för genomförandet.

Visionen var att bygga stad, så vi arbetade med flera arkitekter i planeringsskedet eftersom kvarterets alla 18 hus har olika karaktär. Det tog ett tag att övertyga uppdragsgivaren, men vi lyckades arbeta fram en bra metod för att jobba med flera uttryck i kvarteret.  

Hur ser en arbetsdag ut för dig? 
Som projektledare för ett uppdrag som Sture är det viktigt att ha överblick över alla processer parallellt. Det är hundratals personer som ska känna sig delaktiga i att skapa ett fantastiskt projekt, men också veta exakt vad som gäller så att vi inte riskerar att ”uppfinna hjulet igen”.

En arbetsdag består till stor del av möten i form av avrapporteringar med de som är iblandade i projektet, planmöten med staden, SL, advokater och den egna ledningsgruppen samt en enskild sittning med huvudarkitekt för att stämma av att alla 5 arkitektkontor och teknikkonsulter ligger på tidplan.

Foto: Ulf Hinds

Kan du dela med dig av något spännande som inte så många vet om projektet?
Vi har hittat mycket kul när vi har grävt! Allt från olja från en gammal bensinmack till gamla skridskoskenor av djurben/trä från när Birger Jarlsgatan var vatten. Vi har också haft många roliga idéer som av olika skäl inte kunnat genomföras, en vandringled runt hela kvarteret uppe i luften; renovering av Svampen med ljud-installationer över Stureplan; att använda tunnelbanan som transport av gods.

Vad är mest unikt med Stureprojektet?
Sin plats mitt i stadens hjärta med dess historiska anknytning. Att en fastighetsägare som har kontroll över så pass många hus har gjort det möjligt att ta ett helhetsgrepp – unikt i stenstaden.

Vad är det roligaste vs. det mest utmanande i arbetet enligt dig?
Det absolut roligaste är att utveckla en plats som kommer fortsätta att vara viktig för Stockholm och dess invånare. Ansvaret att göra det bra är tungt men utvecklande. Det driver mig varje dag – det måste bli rätt.

Vad ser du mest fram emot med det nya Sturekvarteret?
De nya öppna innegårdarna i kvarteret. De kommer att vara vackra och självklara på det sätt som gör att de aldrig behöver förklaras för att upplevas fullt ut. Stadsutveckling som behöver förklaras för medborgare är misslyckad. Det ska vara enkelt att vara i sin stad.


 

Relaterade artiklar

  • Så återbrukas kolmårdsmarmorn från 1800-talet

    I samband med rivningen i kvarteret bevaras marmorn i Marmorhallarna för återbruk. I det här reportaget berättar vi om processen.

  • Så går det till bakom planket på Grev Turegatan

    Möt entreprenadingenjören Caroline från JVAB som arbetar med schaktarbetena på Grev Turegatan. Vad gör vi nu och vad är det för spännande som väntar framåt?

  • Förmodligen Stockholms vackraste byggplank

    Framför byggnaden på Birger Jarlsgatan 18 står ett pampigt byggplank. Här berättar snickarna Oskar Dahlberg och Johan Ryberg om funktionen och hur det går till när man bygger vackra plank i stadsmiljö.