Så återbrukas kolmårdsmarmorn från 1800-talet
I samband med rivningen i kvarteret bevaras marmorn i Marmorhallarna för återbruk. I det här reportaget berättar vi om processen.


Historien om marmorn i Marmorhallarna
Marmorhallarna var en gång i tiden en försäljnings-och utställningsslokal. Det var i början av 1900-talet som bilhandlaren Hans Osterman valde att lägga sin verksamhet i det vi idag känner till som Marmorhallarna. Hallen var rikt utsmyckad kolmårdsmarmor, med tvåfärgat golv och marmorkolonner. Osterman hade även sitt namn ingraverat på en marmortavla, vilket ska ha kommit att ge inspiration till namnet.
Efter ett flertal okänsliga renoveringar sedan 60-talet har tyvärr få delar av de en gång så magnifika lokalerna överlevt. Nu arbetar vi tillsammans med experter för att rädda det som finns kvar. Ett exempel är de pelare i kolmårdsmarmor som nu får nytt liv i Sturekvarteret.
Det som är unikt med kolmårdsmarmorn
Andreas Nilsson, marmorexpert, berättar:
– Främst skulle jag säga att Kolmårdsmarmorn är starkare samt tåligare än traditionell marmor, då den är bruten ur en äldre berggrund. Det som skiljer sig mellan olika typer av marmor är storleken på de ämnen man har lyckats bryta. De högsta pelarna i Marmorhallarna är strax över 3,4 meter, vilket är ovanligt. Sen får man inte glömma det fantastiska hantverk som krävts för att skapa dessa eleganta pelare i dorisk stil.
Försiktighet vid hantering av marmor
När marmor demonteras finns det flera saker som man behöver tänka på. Stenmaterial, oavsett typ och sammansättning, kräver noggrann planering samt varsam hantering. Det finns flertalet risker med att hantera produkten. Bearbetade material, så som pelare eller golvplattor, löper större risk vid rörelser att spricka eller att bearbetade ytor skadas.
Ett arbete som krävt tid och engagemang
För att förstå hur man skulle gå tillväga i arbetet krävdes det att en pelare monterades ner på prov. Därefter utarbetades en grundtanke om hur arbetet skulle utföras, där både säkerheten för de som arbetade och pelarens hållbarhet sattes i första hand.



-Gamla konstruktionsritningar delgav dock inte hur pelarna var monterade på befintliga stålpelare. De visade sig vid ett prov vara fastgjutna bakifrån vilket gjorde det mer utmanande. Då pelaren bestod av flera sektioner krävdes en rad olika handverktyg och maskiner, berättar Andreas Nilsson.
Återbruk och lagerföring av marmorn
Lyften och lastningen av pelarna utfördes med hjälp av en speciell portalkran där de placerades på specialkonstruerade pallar för en trygg resa till sitt lager i väntan på att återbrukas.
Även golven demonteras med försiktighet, med hjälp av handmaskiner från en betongyta. Därefter sorteras och paketeras stenen på pall för lagerhållning till dess att den ska tillbaka för renovering och montering i kvarteret.
Nytt liv för den bortglömda marmorn
Sedan Ostermans har mycket hänt. Marmorpelarna och det tvåfärgade golvet har glömts bort då Marmor-hallarna tills nyligen fungerat som gångpassage medan byggnaden på Grev Turegatan 3-5 har varit ett parkeringsgarage. Under ombyggnationen av Stureplan ser vi till att marmorn placeras på nya platser i kvarteret.
Planen framåt för Stureprojektet
Nästa steg i projekteringsskedet är att finna de bäst lämpade ytorna för materialet inom projektet och den nya Sturegallerian.
Faktaruta om marmor:
Den svenska kolmårdsmarmorn har använts sedan 1200-talet. De är rik på mineralen serpentin, vilket ger marmorn den gröna färgen. Under historiens gång har den använts för att inreda kyrkor och slott och är än idag en exklusiv byggnadssten bland arkitekter och inredare. Kolmårdsmarmorn klär bland annat Drottningholms slott, Kungliga Operan och Blå Hallen i Stadshuset.