Historia
Sturekvarteret är ett område med unik historia och en mängd fantastiska byggnader. Hur kom det tidigare anonyma området att bli en av Stockholms mest älskade platser?
Så gick Stureplan från gata till mäktig handelsplats
Redan under 1800-talet fick platsen som idag kallas Stureplan sin prägel genom det ståtliga kungliga biblioteket i Humlegården och de intilliggande gatorna. Sturegatan fick sitt namn efter de adliga ätterna Sture och den korsande Birger Jarlsgatan efter den mäktiga Birger Jarl. Några år efter namnbytena bestämde sig den framgångsrika detaljhandlaren Karl Magnus Lundberg för att placera all sin verksamhet i anslutning till Sturegatan och Stockholms första varuhus öppnade upp. Varuhuset placerades senare vid Kungsträdgården och blev Nordiska Kompaniet. Stureplan blev snabbt en välbesökt handelsplats och är det än idag.
Kunglig läsning
Det kungliga biblioteket är en byggnad med historia redan från Gustav Vasas tid. Kungliga biblioteket flyttade in i Humlegården 1878 efter att ha befunnit sig på olika platser under olika regerande kungars tid. Biblioteksbyggnaden gavs en vacker fasad och gjutjärnspelare som fortfarande finns kvar i den stora läsesalen. När biblioteket senare utökade var man noga med att bevara de kulturskyddade delarna av huset och idag är det en oas för studerande.
Storbranden som skapade Sturegallerian
Sturebadet invigdes 1885 och initiativtagare var den kända läkaren och balneologen Carl Curman. Han tog inspiration från 1500-talspalatset Palazzo Vendramin Calergi i Venedig. Men i samband med ombyggnationen 1986 stod badet i lågor och brann ner till grunden. Lyckligtvis beslutade de dåvarande ägarna, Stockholms Badhus och Skandia att återställa badet efter brandkatastrofen då de hade gjort en fotodokumentation. Badet hade stora omkostnader men räddades av byggnadens fasad och entré mot Sturegatan då de ansågs vara byggnadsminnen. Nu kunde man fortsätta återuppbygga badet tillsammans med nya kontors- och affärslokaler vilket resulterade i den exklusiva Sturegallerian.
Fruktträdgården som blev en kunglig park
Intill gården Ekeby låg en undangömd park och fruktträdgård som under 1600-talet kom att bli en kunglig park. Drottningen Ulrika Eleonora lät bygga en paviljong, vilket redan då satte karaktär på det som idag är Humlegården. Men det var Adolf Fredrik som fick den att blomma, den blev inte längre bara en park utan teater, djurpark och tivoli huserade på platsen. Långt därefter blev parken öppen för allmänheten och är än idag en av Stockholms mest älskade och välbesökta platser.
Den 13 mars 1888 lämnades bygglovet in. Stockholm bredde ut sig över Ladugårdslandet och den nya eleganta stadsdelen Östermalm ansågs vara i behov av en saluhall. Efter endast tre dagar var bygglovet godkänt och bygget kunde börja. Den banbrytande stommen lånade inspiration från kontinenten och Eiffeltornet med en elegant gjutjärnskonstruktion av modernt slag. Bygget gick i rekordfart, efter sex månader stod den 3000 kvadratmeter stora tegelbyggnaden klar. Sedan dess har Östermalms saluhall varit ett älskat inslag i Stockholms stadsbild och för några år sedan röstades den fram som en av världens tio vackraste saluhallar.
Fruktträdgården som blev drottning Eleonoras park
Intill gården Ekeby låg en undangömd park och fruktträdgård som under 1600-talet kom att bli en kunglig park. Drottningen Ulrika Eleonora lät bygga en paviljong, vilket redan då satte karaktär på det som idag är Humlegården. Men det var Adolf Fredrik som fick den att blomma, den blev inte längre bara en park utan teater, djurpark och tivoli huserade på platsen. Långt därefter blev parken öppen för allmänheten och är än idag en av Stockholms mest älskade och välbesökta platser.
Kunglig läsning
Det kungliga biblioteket är en byggnad med historia redan från Gustav Vasas tid. Kungliga biblioteket flyttade in i Humlegården 1878 efter att ha befunnit sig på olika platser under olika regerande kungars tid. Biblioteksbyggnaden gavs en vacker fasad och gjutjärnspelare som fortfarande finns kvar i den stora läsesalen. När biblioteket senare utökade var man noga med att bevara de kulturskyddade delarna av huset och idag är det en oas för studerande.
Storbranden som skapade Sturegallerian
Torsdagen 30 maj 1985 gick larmet, Sturebadet stod i lågor och stora delar förstördes. En bad- och hälsoepok hotades att gå upp i rök.
Sturebadet invigdes 1885 och initiativtagare var den kända läkaren och balneologen Carl Curman. Det blev snabbt en plats för förbättrad hälsa och ökad livskvalitet. Men inte långt efter invigningen stod badet i lågor och brann ner till grunden. Ritningarna gick förlorade men lyckligtvis beslutade de dåvarande ägarna, Stockholms Badhus och Skandia, att återställa badet efter brandkatastrofen då de hade gjort en fotodokumentation av badet bara några veckor tidigare. Hösten 1986 kunde därför den stora om- och nybyggnationen sätta igång. Efter tre års varsamt och genomtänkt renoveringsarbete stod nya Sturebadet redo för återinvigning. Den stora simhallen fanns återigen på sin ursprungliga plats.
Ur vrakmassorna reste sig inte bara Sturebadet utan Sturegallerian byggdes som följd av branden eftersom Sturebadet krävde allt dyrare underhåll. Till överenskommelsen om återuppbyggnad hörde byggnad av affärs- och kontorslokaler som resulterade i Sturegallerian.
Storbranden i Sturebadet
Torsdagen 30 maj 1985 gick larmet, Sturebadet stod i lågor och stora delar förstördes. En bad- och hälsoepok hotades att gå upp i rök.
Sturebadet invigdes 1885 och initiativtagare var den kända läkaren och balneologen (läran om bad och dess medicinska betydelse) Carl Curman. Han hade länge drömt om att ge svenskarna bättre hälsa genom bad och motion. Inspiration till Sturebadets fasad fann Curman i Venedig och 1500-talspalatset Palazzo Vendramin-Calergi med sina fasader i äkta, vit marmor. Sturebadet fick dock målad marmorering i varmröda nyanser. Det skulle inte framgå av husets utsida att det inhyste ett bad, utan byggnaden skulle på ett värdigt sätt smälta in i den nya stadsbilden som började växa fram i kvarteret på 1800-talets slut.
Den betydelsefulla badanläggningen som förbättrat hälsa och ökad livskvalitet för dess besökare i decennier hotades nu alltså i lågorna. Lyckligtvis beslutade de dåvarande ägarna, Stockholms Badhus och Skandia, att återställa badet efter brandkatastrofen. Tyvärr hade de gamla ritningar gått förlorade men som tur var hade Stockholms Badhus gjort en fotodokumentation av badet bara några veckor tidigare. Hösten 1986 satte den stora om- och nybyggnationen igång. Samma år byggnadsminnesförklarades Sturebadet.
Efter tre års varsamt och genomtänkt renoveringsarbete stod nya Sturebadet redo för återinvigning. Den stora simhallen fanns återigen på sin ursprungliga plats. Det var första gången i Sverige som en så omfattande och noggrann rekonstruktion utförts. Sturebadet hade dock inte blivit färdigställt utan delägaren Charlotte Walls som målinriktat och energiskt förde arbetet framåt tillsammans med samarbetspartnern Kerstin Florian som tog spa-kulturen till Sverige och såg potentialen i återuppbyggnaden. Hennes behandlingar och produkter var bidragande till att Sturebadet blev den första spa-anläggningen i landet och återfinns än idag. Det var en man som grundade Sturebadet men det var två kvinnor som tog det vidare in i framtiden.
Ur vrakmassorna reste sig inte bara Sturebadet utan Sturegallerian byggdes som följd av branden eftersom Sturebadet kvävde allt dyrare underhåll. Byggnadsminnesförklaringen som bland annat omfattade husets fasad mot Sturegatan, entré, atrium och simhall, räddade badet. Till överenskommelsen om återuppbyggnad hörde byggnad av affärs- och kontorslokaler som resulterade i Sturegallerian.